Bryngel Olofsson *

Skänkte en tavla till altaret i Ö-ö Ka 1626 när de gifte sig. Bryngel Olsson höll på med fraktfart till åtminstone 1643, men så sent som 1644-45 står han som skattebetalare för skutan under kriget. Han fraktade fisk till Köge 1608, där han emelerid inte fick sålt hela lasten. År 1610 deltog han i utrorsfisket och bodde i Klåvik. Troligen var det för att det var ont om plats på gården. Bryngels bröder Börge och Per bodde i Sörgård då. Det året förde Bryngel också timmer från Brevikskile och kalk från Akershus i Norge till Bohus fåstnings upprustning inför kriget. Skutan anges 161l vara liten, men 1630 hade Bryngel en krejare, en fartygstyp som var större än skutan. På våren 1612 gick Bryngel via Holbek, där han hämtade spannmål, till Rostock. Året därefter fraktade han lax till Köpenhamn, och 1619 timmer till Malmö. När Bryngel 1628 tillsammans med brodern Per fraktade ved från Gullmarsfjorden till Gluckstad får vi veta att Bryngel inte kunde skriva, utan använde bomärke. brodern Per däremot var skrivkunnig, åtminstone vad gäller namnet. Bryngel Olsson utförde en hel del arbete för kronan. Förutom kalken 1610 hämtade han kalk från Mariager till Bohus 1622, och kanoner från Kronborg 1624. År 1628 för- de han ryttare från Glläckstad till Köpenhamn. Två år senare anlitades Bryngel för att skeppa bly från Lybeck till Bohus artilleri. År 1635 fraktade han livsmedel från Bohus till provianthuset i Köpenhamn. Det kan ha rört sig om skattepersedlar till hovet eller armén. Bryngel var gift med Karin Olsdotter 1626. Det året skänkte paret en tavla till altaret i Öckerö kyrka. Mellan 1640 och 1642 var Bryngel kyrkvärd, och 1641-42 strandfogde. Som vi skall se bevarades detta uppdrag ofta inom släkten. Efter Bryngels död 1643 förestod Karin gården åtminstone till 1657. När hon dog är ovisst. Bryngel ägde en del av Västergård sedan 1636, och efter honom änkan Karin och sonen Olof på Björkö. I Sörgård, som var släktens huvudgård, hade brodern Per Olsson största bruket och gav namn åt gården i jordeboken.