Olof II Bryngelsson
Olof Bryngelsson nämns som husman i Bovik 1639-40 och på Huvud 1641-42.Efter kriget slog han sig ner i Norra Lexby i Björlanda, där fadern ägt en del sedan före 1636.
Olof var en av storskepparna på Västra Hisingen.
Någon gång kort efter 1657 flyttade Olof hem till Björkö Sörgård igen,
där han fortsatte seglationen till åtminstone 1666. Han dog efter 1675.
Olof i Lexby. Här kan man rekonstruera flera resor under 1650-talet. Ar 1650 gjorde
Olof sin första resa för året så sent som den 5 juli. Han utgick då som sedan från Kungälv.
Den 10 september kom Olof hem till Kungälv med franskt vin för borgmästaren Fredrik Christoffersson.
Därefter begav han sig till Stralsund, men återvände utan last till Kungälv den 28 oktober.
Innan året var slut lyckades Olof få en last korn från Vordingborg,
vilken han förtullade i Kungälv den 13 november. Det gick att segla ganska länge den säsongen.
År 1652 finns inga resor noterade.
Året därefter kom Olof i Lexby ut redan den 25 mars.
Han lämnade då Kungälv och gick till Marstrand, där han lastade lin.
Detta lossades i Norrviken den 12 april, och där tog han in timmer och gick till Gluckstad den 27 april.
Nästa år gjorde Olof några resor under våren. Noteringarna 1 mars, 1 och 15 april
och de båda den 11 maj avser Olof i Lexby.
Däremot är det osäkert vilken av bröderna som betalade tull i Starrkärr den 20 september.
Seglingssäsongerna 1655 och 1656 var Olof mycket aktiv.
Det första av dessa år startade premiärresan den 9 april. Den gick med 36 oxar och 4 hästar samt timmer
till Lilbeck. Den 21 maj fick Olof betalt på Bohus för transport av soldater eller båtsmän till Köpenhamn.
Därifrån återvände han en vecka senare. I det följande är det något osäkert, men min tolkning är denna:
Olof tullade för last till Danmark den 6 juli (timmer och smör).
En del av lasten lossade han i Malmö, som ju då tillhörde Danmark,
den 19 juli. Han hade då redan lossat smöret i provianthuset i Köpenhamn.
Den 16 juli sägs Olof ha lastat 32 hästar i Kungälv. Dessa har han väl satt av i Köpenhamn eller Malmö,
även om tulinotiserna inte säger detta. Kanske var han inne i nagon annan hamn också.
I alla fall borde det vara Olof i Lexby som avses i alla de tre anteckningarna.
Den 31 juli gick Olof hem med 30 tunnor malt och 12 tunnor råg. Detta lossades i Kungälv den I september.
Denna hemresa tog alltså en hel månad, vilket betyder att vädret varit ogynnsamt. Kanske det gjordes
någon resa mellan dessa datum, men lasten stämmer så bra att det borde vara en och samma resa.
På våren 1656 fraktade Olof Bryngelsson i Lexby för borgmästaren i Marstrand, Nils Fredriksson.
Han seglade hemifrån Kalvsund till Marstrand den 3 mars. Efter fyra dagar hade han lastat timmer
och fisk och betalat för årets första resa. Lasten lossades i Köpenhamn.
Efter hemkomsten inledde Olof sina resor till Holland. Den 31 mars tog han in 34 oxar och seglade iväg.
Efter en månad (den 26 april) var han tillbaka med humle och tobak. När detta var lossat gick Olof norrut och
lastade timmer för borgaren Hans Sticher i Kungälv. Tull erlades den 9 maj, och destinationen var Gluckstad.
Under sommaren och hösten gjorde Olof några vanliga resor mellan Bohuslän och Danmark med byte av timmer mot spannmål.
Den 16 oktober låg Olof i Kalvsund och lastade varor, som Hans Sticher lät frakta ut till skeppet med en båt.
År 1657 gjorde Olof sin första resa den I 9 mars. Han lastade då 34 oxar. Den 28 april kom han tillbaka,
och då får vi veta att han varit i Holland med oxarna. Därifrån hade han hem lyxvaror som tobak, kryddor och russin.
Efter kriget mellan Danmark och Sverige var det en lättnad att kunna skeppa iväg de tyska ryttarna och deras hästar,
som blivit kvar på Hisingen och Inland. Det var dock inte förrän i oktober 1661 som det kunde ske.
Olof Bryngelsson var en av de skeppare från Västra Hisingen som blev anlitade för uppdraget.
Han fick 100 riksdaler för ombyggnad av skutan och för själva transporten. Det var en kornett,
två korpraler och 27 "gemena" som skulle få plats. De hade varit förlagda på Hisingen och sattes iland i Lubeck.
Det hade sina risker att segla under kriget. Olof Bryngelsson var en av dem som utmanade ödet.
I domboken 1662 och 1664 får vi veta vad som hände. Olof hade fått med sig 10 daler av en
Anders Torstholt att köpa tobak och strumpor för i Liibeck.
Dessutom hade Olof lovat att hämta 100 daler av två borgare i Århus, vilka de var skyldiga Anders bror i Göteborg för en skuta.
Han fick inga pengar, eftersom han inte hade med sig någon skrivelse som fullmakt att göra detta.
Anders måtte inte ha litat på Olof Bryngelsson, eller av andra orsaker försökt tjäna extra på affären. Han tog Olof med skuta och manskap till fånga och tvingade honom att skriva på en skuldsedel på 64 daler för att bli fri.
Anders Torstholt försökte senare (efter 2-3 år) i rätten att få ut dessa pengar, förutom de andra 110 dalerna.
Fördröjningen berodde på att han varit kommenderad till Helsingör, Stralsund, och så England, och inte kunnat
kräva pengarna innan. Olof var emellertid en betrodd man och kunde med hjälp av vittnen
(bl.a. riksamiralen) bevisa sin oskuld, men målet tog två år att avgöra. Med anklagad var Olofs svåger Olof Hansson i Hästevik.
Han påstods ha skrivit under ett papper också, men kunde bevisa att han inte var ute med sin skuta eller båt under hela kriget.
Olof fortsatte att segla under 1660-talet. Mellan 15 april och 12 december 1662 gjorde han sju resor med "hemort" i Marstrand. Destinationen var Skåne. Den sista noterade resan var den 21 september 1666. Då passerade Olof Bryngelsson Öresund på vä
g mellan Malmö och Marstrand.