Olof I Bryngelsson *

Olof Bryngelsson på Björkö nämns som husman i Västergård 1635-43.Åren 1644 till 1648 ägde han Västergård tillsammans med modern efter faderns död 1643. Från 1649 till sin död 1656 (arvskifte den 19 december) bodde Olof i Bångegården. Året 1648-49 uppges Olof Bryngelsson ha varit "skjutsrättare, till lands och vands", för vilket han åtnjöt förskoning från hälften av en av skatterna. Från 1649 till 1656 var han också strandfogde. Olof Bryngelsson på Björkö gifte om sig efter Elins död i början av 1650-talet. Andra hustrun hette Karin Andersdotter och var från gården Kollen i Lärje i Backa socken, på Hisingen. De gifte sig 1655, och till minne av detta graverade man sina initialer i en silverkanna. Denna gick sedan i arv och orsakade vissa stridigheter. Olof Bryngelsson på Björkö var äldst. Han började segla 1632 och hade då en skuta på 20 läster, när han den 5 juni kom till Malmö med timmer. Senare skrev man mest 16 läster År 1635 gjorde Olof en resa den 10 juni med timmer från Havstenssund till Hamburg. Han kom tillbaka efter nästan precis två månader för att lasta timmer igen i Uddevalla och föra det till Hamburg för borgarnas räkning. Den andra resan 1635 gick med salt från Marstrand den 18 september för att det sedan skulle gå att föra matvaror till Köpenhamn. Vid återkomsten fick han betalt i Kungälv. År 1637 gjordes fem resor med timmer från Uddevalla till Danmark och Stralsund. Det gick 3-4 veckor mellan varje utresa. Året därefter var Olof i Bergen och hämtade sill och fisk till stadsbefolkningen i Kungälv. Även 1640 anlöpte Olof Norge. Först frak- tade han fisk och skinn från Strömstad till Liibeck, och sedan därifrån råg, malt, järn, stål och lin för 600 riksdaler till invånarna i Tönsberg. Öresund passerades med en månads mellanrum. Åren 1641-43 seglade Olof Bryngelsson mycket på Tyskland. Särskilt 1642 kan man följa hur han förflyttade sig. Den 18 mars gick han utan last hemifrån genom Öresund till Danzig, där han lastade spannmål. Efter två eller tre veckor stannade han i Öresund på hemvägen, varefter han lossade i Kungälv. Nu gick färden till Uddevalla för att lasta timmer. Den 7 maj avgick han så till Gluckstad. Under 1650-talet anges ofta att man betalade en årlig lastetull för skutan vid första resan. Den upptogs för det mesta i Kungälv, ibland enbart, ibland i samband med lastning där. Man ser av tullräkenskaperna att Olof betalade denna tull den 14 mars 1651, och så tidigt som den 5 mars året därpå. År 1654 kom Olof inte iväg förrän den 5 juni. Efter att ha betalat tull gick man ofta norrut för att lasta timmer. Detta fördes till Danmark eller Tyskland, varifrån man hämtade spannmål och malt. Olof Bryngelsson ut gjorde inget undantag. Som omväxling transporterade han 300 båtsmän tillsammans med sin blivande svåger Per Nilsson på Öckerö 1654. Båtsmännen hade samlats i Kungälv efter uttagningen runt om i Bohuslän och fördes till tjänst i Köpenhamn. Betalningen fick Olof och Per den 15 juni i Kungälv efter utfört arbete (50 riksdaler vardera). Olof på Björkö seglade till 1655. Hans sista resa avslutades den 18 augusti i Kungälv, efter det att han varit i Lubeck. På hemvägen hade han lossat en del varor till Göteborg på Strömmen, dvs i älvmynningen. Varorna överfördes till en liten båt för att sättas iland i staden. Som strandfogde hade Olof en del att göra. Den 11I oktober 1653 sålde Olof en gammal fockmast till kapten Lars Bertilsson på skeppet Pelikanen, när flottan låg i Kalvsund. Den värderades av sex timmerman till fyra riksdaler och användes till bogspröt. Olof fick sin betalning av fogden på Bohus den 22 april året efter. Denne fogde var F.ö Rasmus Jönsson, far till Jacob Rasmusson på Öckerö. Den 12 december 1653 fick Olof som strandfogde ta hand om fyra kanoner, som han med andra öbor hade bärgat utomskärs, och leverera dem till Bohus. Som bärgarlön fick Olof och de andra ta emot 55 riksdaler av Rasmus Jönsson. När Olof kvitterade detta skrev han under med sitt namn och var alltså skrivkunnig.