Rasmus Jönsson Nordtman *

Häradshövding,Slottsfogde i Nortagene, Säve.Slottsfogde på Bohus. Jacob Rasmusson var inte son till Rasmus Jenssens första hustru Inger Hansdotter! Han var född utom äktenskapet, och modern har inte gått att identifiera. Detta framgår av VHHR 1685 18/11, 1686 26/10 och 1688 18/6, samt 1689 5/11, där det i en arv stvist efter Ingers död klart framgår att han var utomäktenskaplig, i och med att han av Rasmus behövde förklaras som Rasmus son till ”hans egen person och namns heder”, men inte till arvsberättigande som Ingers barn i hennes båda äktenskap (Otto, Rasmus, Britta och NN i första och Pernilla i andra), en arvsrätt som Rasmus först försökt få till men som han blev tvungen att ta tillbaka. Jacob själv gjorde inget anspråk på arv. År 1688 hotades han av utmätning om han inte betalade en skuld till räntmästaren Niclas Holst på 162 daler courant Vilket också är en Anfader. Jacob Rasmusson kom till Ockerö Sörgård vid sitt gifte med Anna Olsdotter. Möjligen var det han som var dräng där året innan. Han kom från Nortagene i Säve och var son till slottsfogden på Bohus och häradshövdingen över Norska Hisingen, Rasmus Jönsson. Släkten använde namnet Nordtman. Det var alltså inget militärt namn som Jacobs son Per antog i tjänsten. Rasmus Jönsson använde det i sitt sigill. Jacob använde det 1686 vid underskrift av mantalslängden, och en gång i en domboksanteckning. Sonen Per kallade sig Nordtman redan innan han blev löjtnant. Även dottern Anna kallades med sitt släktnamn ibland. Den enda släkten med namnet Nordtman i Bohuslän under 1600-talet var den efter lagmannen Jöns Christensson, som namnet till trots sägs ha kommit från Sverige. Han hade en son som hette Jöns Jönsson Nordtman och var kyrkoherde i Foss (fö. säte för den norra delen av lagmansområdet). Lagmannen hade även sönerna Erik och Rasmus, vilka var skeppare under de första årtiondena av 1600-talet. Slottsfogden bör ha varit son till kyrkoherde Jöns Nordtman i Foss. Efter övergången till Sverige 1658 fortsatte Rasmus bara med att vara befallningsman på Västra Hisingen ("ridefogde" under den danska tiden). Han hade kunglig fullmakt i tre perioder, först till hösten 1669, sedan hösten 1672 till någon gång under 1673, och sist 7 maj 1676 till våren 1679. Mera om släkten finns att läsa i ett häfte som jag skrivit och som finns på hembygdsgården på Öckerö, den gård där Jacob Rasmusson och hans släkt bodde. Det finns mycket att säga om den stridbare Rasmus Jönsson, som var den enskilde person som upptog flest sidor i domboken under 1600-talet.