Kyrkoherde Nils Persson nämns från 1617 i Lilla Tumlehed,
efter en Olof Bengtsson. Nils hustru hette Elin Nilsdotter. Varifrån de kom är osäkert.
I en gammal prästlängd skrivs namnet på latin, Nicolaus Petri. Det fanns en komminister i
pastoratet (1609) innan Nils kom dit. Denne hette Nicolaus Petri Rugianus.
Omöjligt är inte att det var han. I så fall kan han ha kommit från ön Rugen i Nordtyskland.
Nils efterträdde Anders Persson (nämnd till 1606) som kyrkoherde, men inte 1630 utan senast 1617.
Han kallas nämligen "herr Nils" i jordeboken 1617.
Kyrkoherde Persson drygade ut inkomsterna från sitt lilla pastorat med fraktfart.
Det var han inte ensam om bland det bohuslänska prästerskapet på den tiden. Åren 1644-45
skattade han för sin skuta som var en av de största i socknen, av samma storlek som
storskepparnas på Björkö, 12-20 läster.
Kanske han inte seglade själv. Det finns inga tullnotiser om herr Nils.
Han levde till 1647. Åren 1648-51 stod änkan Elin för gården, och från 1651 sonen Per.
År 1652 delade Per gården med brodern Nils Nilsson. Vad denne gjorde och var han blev av sedan är obekant.
De fyra döttrarna till kyrkoherden sägs i ett gammalt herdaminne ha blivit gifta med öbönder och ha många efterlevande barn.
Vi har redan träffat på Malin som gifte sig till Ryd 1639, och Ingeborg som gifte sig till Öckerö Norgård strax före 1650.
En av de övriga gifte sig med en Anders på Hönö 1634.
Vem denne Anders var är inte säkerställt. Den ende som enligt mantalslängderna kan komma ifråga,
förutom drängar och husmän, är Anders Sörensson i Gårda.
Det finns emellertid inga uppgifter om hans hustru eller barn som kan ge klarhet.
Anders Sörenssons hustru hette dock Maret, vilket också kyrkoherdens ena dotter gjorde,
även om namnet stavas Margren i epitafiet. Namnet Nils verkar inte ha förekommit i Gårda senare,
och det går inte att få fram fadderförbindelser som kan visa hur det var.
Den fjärde dottern Anna får vi lämna helt därhän.
