Olof Olsson

-Basperson i antavlan och samma anor för brodern med samma namn, född 1710.-Olof född 1706 g.m. Karin Olsdotter, född 1702, död 1733 12/9. Vid vigseln står hon som från Amhult, men den exakta åldern i dödboken stämmer bäst med Bur (Karin Olsdotter i Amhult som föddes ungefär då gick ogift ur mtl 1736). I så fall dotter till Olof Andersson (död 1710 bgr 13/11) ohh Börta Andersdotter (1666-1730 11/4). Olof Andersson son till Anders Gunnesson i Bua (nämnd 1639-75), i sin tur son till Gunne (nämnd 1604-38). -Död 1749, bou 25/5 i Inlands Södre Härads arkiv. Olof Olsson, född 1706 6/12: Denne Olof finns inte med i dödboken, men nämns i bevarade mtl t.o.m. 1748 och är borta 1752. Hans änka nämns i kyrkoräkenskaperna 1750 29/7. Året för hans död fås mera exakt fram genom hans bou 1749 25/5 som finns i Inlands Södra häradsrätt, där en del av Västra Hisingens bou hamnat (31 st, åren 1745-69). I den nämns Olofs syster Barbro och hans barn: Olof (född 1732 9/9 i Hästevik Sörgård), Anna (1735 14/4 i Hästevik Nordgård) och Kerstin (1738 19/4 i Nordgården). Ett fjärde barn föddes, Börta (1740 14/4 i Nordgården), men hon dog redan 1744 6/3. De tre överlevande barnen nämns även i mtl. Hustrun hette Karin Börgesdotter. De gifte sig 1732 2 p tr (18/6), och hon dog 1786 28/4, 88 år gammal, efter många år som änka. Vid vigseln sades hon komma från Högen. Man får då placera henne som dotter till Börge Hansson och Gunnela Olsdotter där, vilka kom från Låssby Sörgård i Björlanda sn och inte flyttade till Högen i Torslanda förrän hösten 1705 (frånträdde då Låssby enligt hösttinget 3/10 nr 28). Diskussion: Att denne Olof flyttade till Hästevik Nordgård framgår av fyra olika källor: mtl, kyrkböcker, bou och domböcker. En central källa är bouppteckningen 1732 4/4 efter O.O. i Hästevik, 2 vilken efterlämnade änkan Kerstin Olsdotter och barnen Olof d.ä., Olof d.y., Anna (död, varit gift med Nils Nilsson och efterlämnat en dotter), Barbro och Elin. Förmyndare var faderns halvbror Olof Andersson. Det framgår att fädernet låg i H. N. och mödernet i H. S. Det finns ett stycke i bou som lyder så här: ”äldste sonen Olof Olsson vid detta skifte förklarade att han ville ta Hästevik Nordgård ¼ som äldste son efter sin avlidne fader som odels- och arvejord och tillträda nästkommande vår och nu förklarad berättigad till detta bruk”. Mtl 1733 visar att Olof verkligen flyttade från H. S. till H. N.: i H. S. ”Olof Olsson d.y. härifrån” och ej upptagen till beskattning, samt i H. N. ”Olof Olsson man och hustru” uppförda till beskattning. O.O. som flyttade kallas alltså i mtl d.y., men var onekligen den äldre av bröderna. Hur går det ihop? Jo, O.O. kallas d.y. från och med 1727 i relation till fadern med samma namn. Hans yngre bror med samma namn var för ung för att stå med sitt namn i mtl. I mtl behövdes något för att särskilja personer med samma namn. När han kom till H. N. fanns ingen annan O.O. där, varför något d.ä. inte behövdes. I mtl 1727 nämns O.O. d.y. direkt efter fadern O.O. som anges som död. En bit nedanför finns en O.O. till. Man skulle kunna tro att denne var den äldre av bröderna, men det var det inte, utan den tredje O.O. i Hästevik (se nedan). Ett bevis för detta är också längden över slottsbyggningshjälpen 1728, som är utförligare än mtl det året (ovan). Där står det ”O.O.” och i marginalen ”brodern Olof och systern Barbro”, förutom (den tredje) O.O. nedanför i längden. Nu fanns bara en beskattad Olof Olsson i Sörgården, varför man inte behövde skriva att han då var d.ä.. Hur hanterar då mtl den yngre brodern? Jo, han skrivs i mtl 1727-28 som dräng (utan namn) hos sin äldre bror och var i mtl 1729 utomlands, säkerligen som sjöman (se nedan). En utvidgning om bröderna får man i rullorna för båtsmansenrolleringen. År 1735 står det att en Olof Olsson i Hästevik antagits 1729, 22 år gammal. Han skall ”nu rätteligen vara 30 år”. I rullan 1746 är det rättat till 24 år vid antagandet och med åldern 41 år. I det här fallet blir det tydligt vem av bröderna som avses, då den yngre brodern O.O. i mtl 1727 (upprättad 1726 28/11) bara var 16½ år gammal. När det i båtsmansrullan 1746 står att han bor i Hästevik, utesluter det den yngre som var död då. I denna rulla står även att Olof var ”åt Ostindien” under kriget (Hattarnas ryska krig 1741 28/7-1743 7/8, då många båtsmän från Västkusten kallades till tjänst i Stockholm). Då det gjordes sju resor av sex skepp under det här kriget, och då Olof inte fick barn eller var fadder under den tiden, är det omöjligt att räkna ut vilken resa han gjorde. Sonen Olof född 1732 bodde i H. N. när han gifte sig 1762 24/1, men var född i H. S. Det föddes ingen mer O.O. 1731-33, varför det är helt klart med härstamningen. Han var son till O.O. d.ä. Föräldrarna bodde i H. S. när Olof föddes, men flyttade strax till H. N., där de andra barnen föddes. I bilaga A och C finns de dokument som detta avsnitt direkt grundar sig på.