Magnus utsågs till sin fars utvalde tronarvinge 1304. Efter Håtunaleken 1306 fördes Magnus i säkerhet till morbrodern kung Erik Menved i Danmark. Efter Nyköpings gästabud 1317 återvände Magnus till Sverige men tillfångatogs 1318 av anhängarna till hertigarna Erik Magnusson och Valdemar Magnusson. Kung Birger lyckades dock fly.
Magnus berövades sitt arv 1319 då hertig Eriks son, Magnus Eriksson, kröntes till kung. Den 27 oktober 1320 avrättades Magnus Birgersson genom halshuggning på Helgeandsholmen i Stockholm och begravdes i Riddarholmskyrkan.
Prins Magnus förblev ogift fram till sin avrättning. Dock har kammarmästare Ingemar Ragvaldssons maka Katarina Magnusdotter pekats ut som hans dotter.[2]
2.^ Den f d huvudredaktören för Svenskt Diplomatarium Jan Liedgren har påvisat att genom två brev 28/6 1347 och 7/5 1348 erhöll Ingemar Ragvaldsson och hans (dåvarande) hustru Katarina Magnusdotter samt deras arvingar av kung Magnus Eriksson gårda
r i Österplana och Västerplana samt Hönsäter på Kinnekulle, vilka denne ärvt efter sin far hertig Erik. Ingemar Ragvaldssons hustru Katarina Magnusdotter kallas i brevet 28/6 1347 för konungens släkting (consanguinea nostra), vilket enligt Liedgren kan tolkas så, att hon var dotter till kung Birger Magnussons son Magnus, som avrättades 1320.
