I Björkö Sörgård levde också Per Olsson.
Han var den som stod för gården, även om det bodde andra där.
Per nämns i skattelängdema mellan 1613 och 1658. Han hade en tredjedel av Sörgården.
Troligen var han son till Olof Börgesson. År 1617 gifte han sig, och 1622-25 var han kyrkvärd.
Det fanns två kyrkvärdar samtidigt, och uppdraget vandrade runt mellan betrodda manliga sockenbor.
Var och en tjänstgjorde 2-3 år. Per Olsson var också fiskare och skeppare.
Per började med fraktfart 1610-11. Då var han i Roskilde två gånger och tog hem korn.
Noteringarna i tullräkenskaperna är glesa, om vi håller oss till de ställen där hemorten är Björkö.
Kalvsund är alltför osäkert för att kunna identifiera honom, då det fanns fler med det namnet på Västra Hisingen
som bedrev sjöfart under den tiden. Nästa gång vi hör talas om Per Olsson på Björkö är inte förrän 1625.
Det året fraktade han kalk från Akershus till Bohus, där han fick betalt den 20 maj,
precis som Isak Eriksson från Björlanda. Kanske de seglade ihop.
Under kriget var Per Olsson en av dem som måste betala skatt för sina skutor. Det var åren 1644-46,
och man ser att Per hade en ganska liten skuta. Det stämmer bra med de 4 läster som anges i tullängderna 1610-11 och senare.
Åren 1646-48 betalade Per tiondefisk. Det första av de åren fiskade han 80 vålor, tydande på att han bedrev havs- fiske längre ut från kusten. Bara Per och två fiskare från Andalen redovisade vålgill fisk det året.
Nästa år gällde det enbart mindre fisk packad i tunnor, varav Per redovisade 23 stycken.
Han hade då varit närmare kusten och haft en medelbra fångstsäsong.
Under 1650-talet redovisas i längderna sju tulltillfållen. Man kan utläsa att Per hade en 4 lästers fiskeskuta,
med vilken han gjorde sporadiska resor på höstarna med fisk till Danmark (bi.a. Isefjorden).
Med sig tillbaka hade han spannmål. Tydligen fiskade han över sommarhalvåret och sålde
överskottet under goda år, när hösten kom, och innan det blev för kallt och blåsigt för att segla.