Helge Jerpsson *

Att Helge måste ha funnits och levt på Kärrslätt visas av ett brev från 1621 där det sägs att Jon Helgesson skall få utnyttja de utmarker där som inhägnats på hans faders tid. Är enligt Nordström förmodligen son till Jerp Json i Kärrslätt. Nordström skriver vidare att mycket tyder på att Jerp skulle vara bror till Herman Jakobsson på Rossö. Den släkt i Kärrslätt som Jon Hellesson tillhörde har behandlats i två artiklar av J A Nordström: * Personhistorisk Tidskrift 1924 årg XXV, häfte 1-2, s 4-19: ''Rester av ett lägre frälse i Bohuslän i slutet av den danska och början av den svenska tiden''. * Vikarvets årsbok nr 29 1976-1977, s 70-74: ''Frälsesätena Kärrslätts och Rävlanda på Tjörns äldre historia". Dessa artiklar är nog ganska uttömmande ifråga om det man kan veta om Jon Hellesson och tiden före honom. Möjligen kan du också hitta lite utförligare information om Nordströms källmaterial genom att studera hans privatarkiv på Landsarkivet i Göte borg. Min sammanfattning nedan grundas på dessa artiklar. Jon Hellessons far som bör ha hetat Helle är inte känd i samtida källor. Han torde ha dött före 1579 9/8 då biskop Jens Nilsson i sin visitatsbok anmärker att Kärrslätt bebos av prästsonen Björn Nilsson. Denne synes ha varit gift med Jon Hellesson s till namnet okända mor. Enligt en lagmansdom från 1602 erkände de sig båda för att vara ofrälse. I domen sades dock att det stod Björns styvbarn fritt att senare göra anspråk på frälse eller adlig frihet. Jon Hellesson lyckades ju också med detta. Vem denne Helle var son till vet man inte med säkerhet. Nordström håller det för troligt att han var son till Jerp J:son i Kärrslätt som 1582 beseglade den norska adelns kungahyllning. Hans sigill innehöll ett bomärke och initialerna J J. Nordströ m har den hypotesen att han var bror till den samtida knapen Herman J:son på Rossö, Stala sn. Denne hade i sitt sigill också ett bomärke och initialerna H J. Frågan är: Var det samma bomärke eftersom Nordström tror att de var bröder? Jon Hellessons eget sigill innehöll ett heraldiskt vapen. Nordström skriver att det var samma vapen som användes av knapesläkten på Kåröd i Myckleby sn på Orust. Detta vapen hade en lax i skölden och en laxstjärt på hjälmen. En bohuslänsk väpnare, Tord Gunnarsson, hade adlats med detta vapen 1490. Släktskap med honom är ju trolig men okänd. Om övriga, ganska oklara, släktförhållanden i Kärrslätt under 1500-talet, se nämnda artiklar. Jon Hellesson var gift med Siri Hemmingsdotter. Hon var dotter till knapen Hemming Olofsson i Tronnum, Torsby sn, och Kerstin Svensdotter. Uppgifter om denna släkt (med referat av primärkällor) finns i boken ''Gårdarna i Tjuvkil'' av Evert Samulelss on och Åslög Svensson. Enligt Nordström överlevde Siri sin make men jag saknar källa för detta. Nordström har också anmärkt att Jon Hellesson var död före 1653 1/12. Nordström nämner följande barn till Jon Hellesson: Halvor Jonsson Bamse, Jerp Jonsson Björn, Björn Jonsson, Anna Jonsdotter Björn, Åsa Jonsdotter, Kerstin Jonsdotter samt Ingeborg Jonsdotter. Det var sonen Jerp som först kallade sig Björn. När han inför de svenska myndigheterna redogjorde för sin frälsefrihet hänvisade han också till ett adelsbrev utfärdat 1457 för en viss Simon Haraldsson. Dennes vapen var en halv brun björn i blå skö ld och på hjälmen sex bruna strutsfjädrar. [Bohusläns kopiebok sid 918] Jerp Jonsson Björn påstod att den adlade var hans farfars far men det är givetvis en kronologisk orimlighet. Om Jerp Jonsson Björn och hans barn kan man också läsa på sidorna 63-64 i boken ''Jöns Gullbrandsson i Vräland'' av Folke Almegius.